Josefin

Denna helg var jag i Umeå men Erica, en gammal lagkompis. Åkte dit för att kika på innebandy. Vi åkte i lördags när jag slutat . Så på lördagkväll vart det utgång. På söndagen var det som sagt innebandy, såg två dalenmatcher. En dam och en herr. Linnea som vi spelade med förra året har börjat spela med dalen så det var hennes fösta elitseriematch. Rikigt roligt för henne, så vi var där för att visa vårat stöd. Stolt över den tjejen.=) 
Har blivit väldigt mycket skratt, typ hela tiden.
Har även gått en hel del, usch så mycket. Gick väldigt mycke vilse också. Men nu kan vi nog hela Umeå utantill!
Vi åkte hem idag efter vi käkat frukost och en sväng på stan för att säga hejdå till kusinen Adde.

Det som mina tankar gått till idag var kvällens ridlektion, hur faaan ska det gå!!! Nervös var bara förnamnet. Var tvungen att kolla hur Hannas ridnerver var under dagen så skickadet ett sms och som väntat var hon också skit nervös.
Men vi tog oss dit och även hem, levande och oskadda.
Men fy tusan, var nog det värsta jag gjort på länge. Det vart inte bätte efter att jag och Hanna vart inprejjad i ett hörn i en hästbox där vi trodde vi kunde ta skydd för faster Anita och hennes häst som hon kom gående med i full fart. Vi alla trodde nog att hon skulle in i boxen brevid med hästen, för det var hästens egna box. Men när jag och Hanna står där i godanro och tror att vi är säker. Så inser Anita att hon måste ta in i den boxen för hon kommer inte i i sin. Står nämligen en stor häst mitt i gången och blockerar boxen. Men HELLO!
Både jag och Hanna hade panik när Anita och hästen i stort sett störtar in och anita säger bara  hörnet hörnet. Jaha men nu då. Jo då ser vi hästens bakdel komma mot oss, ojojoj. Vet inte riktigt hur vi tog oss ut därifrån men fort gick det.. Pulsen var högre än någonsinn, hjärtat slog så fort att det häll på hoppa ut, benen och händerna skakade.
Phhhhuuu, vi överlevde!
Sen var det dags att ta ut våran häst i ridhuset för dagens lektion. Det var Hanna som fick börja rida av mig och henne. Hon red medan jag höll i hästen och gick. Men var nog nervöst att gå där med den och ville helst inte upp, när man hörde hur hemskt Hanna tyckte det var att sitta där.
Men trots våra nerver så kunde vi båda hålla oss kvar på hästen! Nu är det bara att gruva sig för måndag nästa måndag då det än en gång är dags för att rida!
Hade även med telefonen idag för att ev kunna ta några kort. Men var som inte läge att ta upp den i ridhuset mitt under lektion. Men några vart det=)

Vår häst Caprice


Hanna är redo


Jag och hästen