Josefin

Var ett tag sen jag bloggade nu. Men har inte haft någe större lust, beror nog på att jag inte har någe att skriva.

Men har haft en jätte rolig helg.
I fredags hade jag tagit på mig att vara chaufför till Daniel, Kia och ett par till.
En otroligt händelserik resa med sjukt mycke skratt.
Det hela började med att jag och Daniel åkte från stan mot Lit för att hämta upp resten. På vägen dit stannar bilen, bara sådär mitt i färden. In till vägkanten för att försöka få igång. Jorå gick bra det och vi kunde fortsätta. Plockade upp dom andra och åkte mot Ragunda dit sällskapet skulle för att äta surströmming och dricka alkohol.
Innan vi nått Stugun så hade vi hunit få ett till stopp på bilen och det skvisade sig att det inte skulle inte vara det sista för kvällen.
Väl i Stugun så var det ett stopp på ica för att köpa glass och gotta. När det var klart och alla var redo att sätta sig i bilen kommer två st (Daniel och Patrik) på att dom måste kissa innan vi åker vidare, ut med dom ur bilen igen. Inge mer med det, men när dom ska sätta sig igen ser vi hur dom kollar konstigt på bilen och småskrattar lite. Tydligen punka, phhh ett skämt tänker vi tre som sitter kvar i bilen men beger oss ut för att kolla. Jo då, punka var det. Som tur var så var det kväll och inte så mycke folk på stugubyn, dom hade nog fått sig ett gott skratt! Tur man inte är ensam en sådan gång någon sånt händer. Men två händiga grabbar så är däcket bytt och pumpat på ja vad ska vi tro 15-20 min.
Sen var resten av resan "ganska" lugn, men som sagt mycke skratt.
Dumpar av dom i Ragunda för att bege mig hem till mamma och pappa för att hälsa på en sväng innan det var dags att hämta dom igen.
Det är då det som inte får hända händer, med min mörkräddhet och noll koll på bilar så får man lite lätt panik när bilen stannar för 3:e gången mitt ute i skogen.
Hjärtklappning ggr 100 och skakande händer och fötter, kunde inte mycket annat än be till GUD att bilen skulle starta. Men som tur var så pratade jag med Mari V i telefonen vilken nog var räddningen på mig den kvällen. Man var ju inte helt ensam i bilen i allafall, hon var ett bra och lugnande stöd!:) Tack vännen!!!
För det skulle visa sig att bilen skulle stanna en gång till, då Mari även denna gång fanns med på andra sidan luren. Men ojojoj, kan lov att man inte är speciellt kaxig när man sitter där. Vrider på nyckeln om och om igen för att den ska starta, men efter ca 30-45 sek så startar den. Tiden kändes som flera minuter
Redan efter första stoppet på resan från Ragunda mot Mjösjö så tog jag ett snabbt beslut att låsa dörrarna så att ingen obehörig människa eller annan varelse som klev upp ur diket skulle ta sig in i bilen. Som tur var såg jag inte till någon sån, men bättre att va på den säkra sidan.
Tog mig hel och välbehållen hem efter en blixtsnabb rallyJosse genom Stugun, Fisksjölandet, Rissna och slutligen Mjösjö.
Hemma vart det lite mys och tv tittning innan familjen gick och la sig. Själv fick jag sitta och vänta på att broder skulle höra av sig om att dom ville hem. 23.20 trillar det in ett sms om att jag kan börja åka mot Ragunda, yes tänkte jag nu kommer jag hem i skaplig tid iallafall. Skulle jobba på lördagen. Åkte nu med en anna bil som funkade felfritt!
Men det där yes:et försvann en stund efter min ankomst till Ragunda, då jag inser att här blir dom kvar en stund till. Men  var trevligt att vara där också förutom att min trötthet började knacka på.
Så 04.10 var jag hemma, då så trött att jag somnade så fort jag lagt huvudet på kudden.
Kan sammanfatta den frefagskvällen/natten med att det var en rolig bilresa under tiden jag hade sällskap, då menar jag både på dit och hemvägen.

Lördagen var det först jobb och sen vakades det lagfest. Den fösta för året, vi alla såg nog framemot den. Det är väl därför man spelar i lag, för att få festa med en bra andledning?
Var en jätterolig förfest med en hel del dricka, lekar och en sång från Ida och Bottan till resten av laget.
Sen var det givetvis krogen, väldigt mycke folk. Men det hindrade inte oss från att komma gå in.
Väl där inne träffar jag på Therese som nu mer är bosatt i Norge, så det blir henne jag hänger med resten av kvällen.
Ja ibland har man en jäkla tur måste jag säga. Råkade tappa bort min telefon, tydligen på dansgolvet. Och ja, jag fick lite lätt panik. Så vi skyndar till receptionen för at få låna telefonen för att ringa till min, ringde en gång och inget svar. Jaha då var det borta tänkte jag. Men provade en gång till, då det är någon som svarar i den. Jippie!!! Var en turk som hittat den inne på dansgolvet. Vet inte hur många gånger jag sa tack til han och hans kompis, kvällen var räddad för andra gången.
Första gången fick vi också besöka receptionen, men den gången var det inte för att låna telefon utan för att låna en kniv. Ja var nästan så allvarligt som det låter. Skulle kissa och fick inte upp skärpet på byxorna, försökte säkert 100ggr men gick inte, therese provade också. Till slut kom hon på att vi var tvungen att ha en kniv. Kommer inte ihåg personalens miner när vi frågade efter en kniv, men vi fick iallafall låna en! Sagt och gjort, Therese började skära i skärpet och jag höll nog mest andan ihopp om att hon inte skulle skära mig i magen. Men vipps så dyker det upp en människa av manligt slag och tycker nog inte att det är sån bra idé att vi försöker skära upp skärpet. Han bvestämmer sig för att göra ett fösök, efter ett tag så är skärpet öppet, utan kniv. Jag tackar överlyckligt så mycket för hjälpen och skyndar mig till en toa. Phhhuu..

Söndagen var en lugn dag, låg mest och kikade på tvhela dagen.

I veckan är det jobb och innebandy på schemat. Var innebandy nu ikväll också, andra matchen med Fresks, vilket resulterade i en förlust. Nya tag nästa vecka, hoppas på vinst.
Nu i skrivande stund inser jag plötsligt att jag har match med Meri söndag och måndag och med Fresks på tisdag. Har även träningar ons och tors nästa vecka... Dags att gå i innebandypension kanske?

Jag och Hanna har insett vi vi låtit våra gåstavar stått för länge och att det är dags att damma av dom igen. Så i morgon efter jobbet så är det dags! Ser framemot det måste jag säga!:)

Nu var det färdigskrivet för denna stund, vart nog ett väldigt rörigt inlägg med eventuella felstavningar. Men men sånt som händer.
Adjö!